I was so tired on the way from the bank to the apartment that I actually could not take in the view of our new home town, I fell asleep. The apartment lies in a nice area and is like most apartments around here, a gated block. This means that there is a large gate with armed guards, high walls that are wired with an electric fence and 24 -hour security, many may think this would make you feel like a prisoner, but actually for some reason is doesn't. I guess it is because this part of town is safe to walk around in "outside the fence", oh how terrible did that not sound?
Of course there are areas in Nairobi where one should not walk around alone and definitely not after dark but there are also places in London, New York, Sydney or Stockholm where I would not go either. One has to remember that this is Africa and that crime is fueled by poverty, I mean what would you not do in order to feed your starving family? If a muzungu (white man in Swahili) passes by flashing his Rolex, I guess he is more than likely to loose it to someone who is in better need of it.
Thankfully, Kenya is better off than most nations in Africa. It may be an exaggeration to say that the future looks bright, let's say that the future looks more positive than ever before but it will take time for change to take place and before its benefits reaches the whole population. Having that said, I almost feel embarrassed by telling you how we live. However, I have decided not to but rather let it remind me of being grateful and try and find a way to give something back to Kenya and it's people.
Within the fortification;) you find 3 blocks of apartments surrounded by a beautifully catered garden and pool. I am still amazed at how green and lush it is here, flowers of all kinds and colors. Could green possibly be greener in Kenya than back home?
The apartment itself is large, completely new and has an outdoor area where Noah loves hanging out, saying hello to anyone happening to pass by. This is the place we will live until we receive our residency, god knows how long that will take.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
Hej Ulle,
Jambo Mama...
Karibuni sana na Africa.
Det var längesedan sist. Ser att Du är lika vacker som då... ser Dig fortfarande på schampooflaskorna då och då.
Vilken fin familj Du har ett sånt litet underverk till son... så söt!
Hoppas verkligen att Du och Din familj har det bra!
Vilken möjlighet Ni har fått!
Det är med stor glädje och en hel del avund jag kommer följa Er vi Din blogg. Jag hade gärna varit i Era skor. Jag tror du vet att jag bodde i Tanzania 1996 och jag kan väl bara bekräfta uttrycket "En gång Afrika, alltid Afrika..." Jag vet att Du rest massor, men har Du varit i Östra Afrika tidigare?
Jag längtar, som sagt, fortfarande tillbaka. Livsglädjen, natur, kultur... fantastiska upplevelser som är helt oförglömliga. MAn går och nyper sig i armarna hela tiden och undrar: Är det en dröm, är jag verkligen här?!?! Man går på en hel del minor, många är dråpliga och de flesta beroende på egen okunskap kombinerat med kulturkrockar... och allvarligt talat "asgarvar" man åt dem senare. Många upplevelser är också svåra att hantera men nödvändiga att acceptera (måste inte förstå eller hålla med)dem lever man också med. Sammantaget är det erfarenheter som för mig är ovärdeliga.... men Du har säkert koll på allt detta redan...
Hoppas verkligen Ni har det bra och njuuuuter av allt. Ta hand om er och var rädda om Er. Jag hoppas fortfarande på att vi kan träffas någon gång framöver.
Må så gott,
Stora Kramar Åse
Hej Åse!
Det var lägensen, tack för de fina komplimangerna. Jag har allt varit inne och kollat dina guldklimpar med :). Jag hade inte en aning om att du boddei Tanzania, vad spännande, då har du säkert en del tips som du gärna får dela med dig av! Vi är fortfarande gröngölingar här och kommer antagligen som du säger gå opå ett antal minor men det ser jag som en erfarenhet rikare. Hur har du det annars, ni bor i Göteborg va?
Håll kontakten!
kram Ulle
Post a Comment